Okunnighet...

Något jag tänkt på när jag jobbat i travstallet är att alla de hästarna är så grymt trevliga.
Det är ingen slump att om du går in i ett stall fyllt med travare, säg kanske 30st och så gott som alla är trevliga, medan ett stall med 30st ridhästar väldigt ofta har ett antal otrevliga, tjuriga och aggressiva hästar.
Varför? Jag skulle säga att det beror på att de som sysslar med trav är kunniga, seriösa och vet verkligen vad dom gör. Trav = seriös tävling = seriös träning = seriös uppfostran, i väldigt många fall, nästan alla.
När man kollar på ridhästar så finns de dom som inte kan så mycket alls om hästar, som "bara vill ha en häst", som inte vet att så så och så ska det vara. Nu menar jag inte att bara för att man är okunnig från början så kommer man inte lära sig, men det finns alldeles för många som inte gör det och som inte kan se hur det ska vara. Som inte hittar någon röd tråd alls och det tycker jag är väldigt tråkigt, för hästarna.
En häst som inte har sin människa som ledare, som för göra vad den vill, kommer med tiden bli tjurig, den kommer inte se samma glädje som de hästar som uppfostras rätt. Det är samma med oss människor, barn som inte hamnar i rätt familj, som inte kan ge dom en stabil och trygg uppväxt kommer i 99% av fallen att bli kaxiga, arga och problematiska. Ett barn som däremot växer upp i ett hem med rätt förutsättningar och får lära sig vad som är rätt och fel kommer att vara mycket gladare, mer positiv och mycket mer driven.
Håller ni med?
 
Jag tycker att det är väldigt jobbigt att se hästar bli ridna av personer som inte har en aning om vad dom håller på med där uppe. Förbannad blir jag när dom sedan skyller på hästen, när vilken idiot som helst kan se att det är ryttarens fel OCH när ryttaren får veta att det är hon/han som gör fel.
Handen, sitsen och drivningen är a och o.
Som ryttare MÅSTE man ha balans, en obalanserad ryttare gör det väldigt svårt för hästen.
Man pratar om svensk ridning som att den är så j*vla mycket bättre än alla andras, typ att vi rider så mycket snyggare än engelsmännen. Men det typiska svenska fenomenet är hårda händer. Jag vet så otroligt många som snackar om hur bra händer dom har, medan dom fortfarande håller alldeles för hårt (men vet självklart också flera som rider med väldigt fina händer!).
"hästen ska ta stöd i handen", en mening som vi nog alla hört tusentals gånger... men det betyder inte att hästen ska vara i handen. När hästen går i form och arbetar på riktigt, så ska tyglarna vara lätta som fjädrar i handen och jag menar det bokstavligt. Det är drivningen och sitsen som ska få hästen att komma rätt, INTE handen. Handen ska vara mjuk, hästens mun ska vara mjuk.
Jag är evigt tacksam för mina hästar, speciellt Calle, Todd och Harry, det är tre ytterst känsliga hästar. Speciellt på Harry, det är sånt finlir på honom, håller jag en mikrometer för mycket så protesterar han direkt. Jag har fått lära mig och lär mig så grymt mycket på dom, något som också har hjälpt är att jag är så pass liten, jag är kort och jag väger lite. Jag har aldrig kunnat rida med styrka, för jag är liten. Det var dom som skratta när jag köpte en så stor storhäst, som också är väldigt på, men det har inte varit några problem alls, för att rida med styrka är inget jag ens försökt med. Så jag har hela tiden fått hitta andra vis. Självklart säger jag verkligen inte att jag rider perfekt, jag har massor av grejer som jag måste lära mig, men jag är inte hård i handen.
 
Varför jag skriver det här är för att jag just såg något och hörde en kommentar från en ryttare som gjorde mig så sjukt arg, när ryttaren till och med säger att h*n håller hårt i munnen, oj vilken chock att hästen blir förbannad på dig. Det gör ärligt talat ont i hjärtat, jag vet att skulle någon hoppa upp på min älskade underbara fantastiska häst och ta hårt i hans mun, så skulle han bli jättearg och personen skulle antagligen ligga på backen några sekunder senare, och bara tanken på någon som är hård i handen på honom får magen att vrida sig hos mig.
 
Kolla Roffe och Ehning, dom har perfekta händer, så grymt mjuka. Dom rider med minimala hjälper, sitsen, och inte med handen. Det är vad man ska sträva efter, det spelar ingen roll hur rakt du sitter i ryggen, håller du i munnen så rider du ändå inte bra.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0