Amanda Anger

Okej Maja sa till mig att hon inte riktigt hängt med den senaste tiden, med Todd och så.
Att allt liksom bara var *bom* och vi va sm-kvalade, hahaha jag skulle inte riktigt påstå att det varit så lätt ;).
Så här kommer historien om min prins.

DÅ
Vi köpte Todd för ca 1år sedan, men han var inte alls den ponnyn han har blivit.
Ni som sett honom den senaste tiden kommer nog inte tro mig, men iaf så var han dryg att hantera,
hade en massa egna idéer, var väldigt kaxig, osäker och stressad.
Även väldigt svår att hoppa upp på, efter att jag haft honom i en vecka så hände det en grej.
Jag skulle hoppa upp på honom och hann inte ens sätta mig i sadeln innan han kröp ihop och sedan bockade allt vad han kunde, jag hade ingen chans att sitta kvar. Flög ner i backen och hamnade på sjukhuset, men det blev inga allvarliga skador.

Efter det så åkte han till Martin som håller på med NH, för att träna på att hoppa upp med honom, då jag inte kunde göra det helt själv. Det gick kanske en månad innan Todd kom hem igen, fortfarande grymt mycket attityd men det var iaf lättare att hoppa upp på honom.
Todd hade även ett uruselt steg, kort och spännt, sen var han otroligt långsam.

Senare
Vi la verkligen ned en massa jobb och satsade på honom, tiden gick och han blev allt bättre.
Jag började tävla i slutet av juli/början på augusti kanske?
Han hade nu dämpat sin attityd och var nu rätt okomplicerad att hålla på med, vi blev placerade i typ alla klasser vi startade och då blev man bara ännu mer motiverad att satsa på honom.
Hans steg har nu blivit elastiskt, stort och avslappnat och han hoppar mycket bättre!

I slutet av förra året så debuterade vi msvb, det gick helt okej men hade några ner.
Vi jobbade hårt under vintern på att få honom så stark som möjligt och det har verkligen gett resultat :).
I början av året så började jag träna för Cattis som hjälpt mig väldigt mycket och en hel del mentalt också.

Nyligen
I Grevagården så kvalade vi till msva, men vi väntade tills nu med att debutera, eftersom jag har en så grymt fin ponny så ville vi vara säkra innan vi hoppa msva, det känns väldigt viktigt att vara rädd om honom.
På nationella i Högbo så gick det ju super, blev placerade i alla klasser och det satt liksom klockrent, vann även meetingpriset. Vi hade först tänkt att vi skulle debutera där, men ändrade oss när det blev klart att vi kom till strömsholm.
På strömsholm så gick det ju också väldigt bra, nollade förklassen, nollade första omg, ett ner i andra och nolla omhoppningen. Sen så valde vi ju då att debutera i Timrå och det gick ju super, sm-kval :).

NU
Han har blivit okomplicerad i all hantering, snäll som ett lamm, man kan göra vad som helst med honom!
Nu drar han allt blickar åt sig på tävlingar, går i fin form på framridningen med ett bra tryck och hoppar ju som jag vet inte vad. Han är motsatsen till den han var.
Just de, nu är det hur lätt som helst att hoppa upp på honom.
Och jag skrev ju tidigare att han var långsam, haha ja nu är han ju istället väldigt snabb ;), måste tillägga att jag lika gärna skulle kunna tävla dressyr på honom :).

Vill ni se filmer på honom då och nu? :)


Det fanns en del negativt med dig, nu finns det inget annat än positiva saker, världens bästa <3