Amanda Anger

Om jag fick ändra någonting med min kropp, precis vad som helst, utan operationer och sånt, det skulle ändras bara poff. Så skulle jag utan en sekunds tvekan byta mina knän. Jag verkligen hatar mina knän och dom blir bara sämre. Igår så skulle jag gå från sängen till skrivbordet för att hämta en penna, men nej, jag kunde inte ens lämna sängen för knäna gjorde så sjukt ont. Blir läkarbesök snart.. Var till läkare när jag gick i 8an, för det var då det började och då sa dom att det skulle vara borta inom typ två år, nu har det gått fem och det blir bara värre.

 

Jag är väldigt rädd för att blir för beroende av personer, alltså personer som håller mig tillbaka, för jag vill göra så väldigt mycket. Även att bygga upp något för fel personer, bara för att bli sviken och rasa, bland de bästa citat jag sett är "Best way to not get your heart broken, is to pretend you don't have one". Nu menar jag inte att man ska vara känslokall, men däremot vaksam med vem man släpper in.

Just nu skulle jag säga att jag har helt fantastiska personer runt mig och jag känner mig väldigt trygg i hur allt är, skulle inte ändra något.

 

Något jag tror mycket på är "ärlighet varar längst", något jag och mina bästa vänner kör brutalt med haha..
Evelina och jag är nästan värst, vi känner ju varandra otroligt bra, vilket vi gjort länge och alltid när någon av oss har något som vi inte vill inse, så tar den andra upp det, lägger fram allt och med en djup suck och viss irritation blir man fullt medveten om allt man försökt skjuta undan.

 

När jag skulle köpa storhäst så var planen en liten, nätt häst på ca 163-165, för jag är både kort och smal så varför ens kolla på stora hästar? Jag sa till mamma att jag ville ha en häst som är en kombination av Todd och Calle, lika snyggt byggd som Calle, lika grym galopp och teknik som Todd, hjärta som dom båda och deras små egenheter som gör dom så speciella. Marie skickade en länk på en annons, det var en kort film på en långbent valpig häst som reds några varv på en liten ridbana, mamma tyckte han var alldeles för stor, men han stod inte så långt bort och han rörde sig trevligt så vi åkte iaf dit för att testa.

I stallet stod en nyfiken, söt och taggad Harry, han stod inte still många sekunder i gången och shit va stor han va. Först visade Pernilla honom lite, red runt och hoppa ett litet hinder. Sen fick jag hoppa upp, lite höjdskillnad mot min c-ponny. Jag försökte hitta knapparna så gott det gick, han hade lite svårt att gå framåt, han hade även svårt att svänga till höger. Han halvt snubblade sig över det lilla hindret. Jag och mamma tittade på varandra och nickade, den hästen ville vi ha. Nu låter det kanske knäppt, men trots det så var han väldigt trevlig, bra inställning och det kändes bara väldigt rätt. Den 13 april 2012 lastades min fina häst av på gårdsplanen, han lyckades under den dagen hoppa ut ur hagen två gånger och in till dom andra.

Nu har jag en häst som är otroligt trevlig, har allt det jag innan sagt att jag ville ha + en urgo personlighet! Han rör sig grymt fint, härlig att jobba på marken, har en grym galopp och hoppar som en blandning av Todd och Clintat, står även helt lös i gången utan att trampa runt. Jag är helt kär i den hästen, han är alltid jätteglad, så länge jag inte ger någon annan mer uppmärksamhet än honom. En otrolig inställning och väldigt smart, sen känslig.

Han är stor och han ligger på väldigt mycket, men är så grymt känslig, man får inte ta i hans mun, tänk er att ni verkligen har mjukt stöd, ja det är fortfarande för mycket. Han är väldigt kräsen, när tygeln verkligen känns lätt som en fjäder i handen, då blir han glad och jobbar på otroligt bra. Ska jag bromsa/få honom att lugna sig så måste jag driva med knäna, att ta i munnen är inte ett alternativ. Han har bara under de 11månaderna här lärt mig massor, världens bästa.

 

Inte för att det är någon nyhet, men jag älskar att prata i telefon, det händer nästan inte att det går en dag då jag inte pratar i telefon. Igår spenderade jag 4h till det, 3 med Isabella och 1 med Fredric.

Det skulle vara lite intressant att se hur många timmar jag pratar på ett år och hur mycket pengar man bränner, eller nej, det vill jag nog inte ens börja fundera över.