DET DÄR MED FRAMTIDEN

Jag har nog aldrig känt en så stor kärlek och motivation till denna sport som nu, självklart hade jag motivation med Todd som var kung rätt igenom och med de andra. Men nu känns det mer hemma än något annat. 
Min inställning har ett bra tag varit att jag ska plugga tidigt och bli ekonom. Men just nu skulle jag så mycket hellre satsa på hästar och se hur långt jag kommer. 
Ägna timmar på hästryggen, ta emot hästar från andra och ta in all lärdom jag möjligtvis kan. Fast jag har ju inget eget stall, inga lediga boxar och är heller inte rik, men ändå. 
Det har varit kul att ha ett lite vanligt liv ett tag, kunna åka iväg till kompisar utan en massa krångel, kunna vara lite tonåring nu under tiden som jag bara har haft en häst.
Men just nu och under stor tid tidigare så har det liksom inte känts som att det där vanliga livet varit så jag. Ena sidan så vore det ju trevligt att bo i en storstad, med ett vanligt jobb, å andra sidan så känns ett liv utan häst bara helt fel. 

Så många säger "du har hela livet på dig", men då förutsätter man ju ofta att livet är långt, när det lika gärna kan vara slut om en kvart.
Jag hade tänkt packa väskorna och dra, men nu känns det som att jag blivit "nykär" i ridsporten. Jag har skrivit att om jag inte hade haft Harry så skulle jag flytta utomlands, till typ Australien, det är fortfarande sant. Men det är inget jag någonsin skulle byta honom mot. 

Det är jobbigt det här med att växa upp. Sen behöver man ju iofs inte börja plugga så tättinpå studenten, jag skulle lika gärna kunna börja plugga när jag är 25. 
Svårt, känner mig lite kluven, men jag behöver inte bestämma mig idag heller, nu har jag ett bra jobb och en häst jag älskar. Hade dock önskat att jag hade några fler tävlingshästar, några fler timmar på ryggen. 

Vi får se vart jag hamnar helt enkelt, nu ska jag i alla fall göra allt jag kan för att utvecklas ihop med världens gosigaste häst. 







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0